Yttrande från Föreningen JAG angående Susanne Billums utredning

Yttrande om betänkandet om åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättningen, SOU 2012:6

Syftet med utredningen är enligt direktivet att säkerställa assistansersättningens långsiktiga hållbarhet samtidigt som den enskildes rättigheter inom LSS värnas. Trots detta har utredningen lagt fram förslag som, om de blir verklighet, kommer att ha en stor negativ inverkan på assistansanvändares valfrihet, självbestämmande och livsvillkor.

I många delar kan utredningens förslag bidra till att öka kontrollen och förbättra myndigheternas handläggning så att assistansersättning endast betalas ut till de personer som faktiskt är i behov av personlig assistans och i enlighet med de regler som finns. Men det finns ett antal förslag som istället skulle begränsa självbestämmandet och valfriheten – två av LSS grundpelare – och det främst för de assistansberättigade som behöver en god man för att tillvarata sina rättigheter.

Utredningen har föreslagit att personer som är god man, förvaltare eller ombud för en assistansberättigad inte ska få arbeta som assistent åt honom eller henne. Medlemmarna i JAG har flera omfattande funktionsnedsättningar varav en avser den intellektuella förmågan. De vuxna medlemmarna har därför oftast en god man. För att kunna sörja för person och tillvarata huvudmannens rättigheter måste den gode mannen känna honom eller henne väl och kunna tolka kommunikation som kan bestå av exempelvis kroppsspråk eller egna sätt att uttrycka sin vilja. Ofta är det bara närstående och assistenter som kan detta.

Utredningen menar att en god man inte kan utföra sitt uppdrag i den del som handlar om att bevaka att huvudmannen får den assistans som han eller hon har rätt till om den gode mannen själv arbetar som assistent. I själva verket har en god man som arbetar som assistent eller på annat sätt är mycket nära den assistansberättigade, genom sin möjlighet att kommunicera direkt med medlemmen, mycket bättre förutsättningar för att kunna avgöra om assistansen är god.

I utredningens genomgång av det fusk som finns så nämns inte gode män i något sammanhang. Utredningen har inte över huvud taget visat på att gode män som är assistenter bidrar till fusk eller överutnyttjande av assistansersättningen. Det finns ingenting som motiverar förslaget om att gode män inte ska få vara assistenter. Utredningen har inte heller gjort någon konsekvensanalys av förslaget för att se vad det får för effekter för assistasanvändare. Den inverkan som en sådan reglering skulle få på enskildas liv står inte alls i proportion till det man möjligen kan vilja uppnå med bestämmelsen. 
 

Vi oroas också av att det finns flera förslag i utredningen som tycks utgå ifrån att assistans ges i hemmet och att den assistansberättigade skulle vara knuten till hemmet under de timmar som han eller hon har personlig assistans. Syftet med personlig assistans är att man ska kunna leva sitt liv som andra och delta i samhället. Assistans utförs inte endast eller ens huvudsakligen i hemmet. Utredningen föreslår bland annat att man som assistansanvändare ska vara tvungen att underkasta sig inspektioner av assistansen i det egna hemmet om man vill ha en privat anordnare och anhöriga som assistenter. Men personlig assistans utförs där brukaren befinner sig, och det är själva poängen. De föreslagna inspektionerna skulle därför vara fullständigt verkningslösa mot dem som fuskar, men upplevas som en kränkning och ett intrång i privatlivet för den stora majoritet som redan följer reglerna.

Att på dessa sätt begränsa den assistansberättigades möjligheter att själv välja vem han eller hon vill ha som assistent går rakt emot de rättigheter som slås fast i LSS. Vi hoppas verkligen att regeringen kommer att se det som utredaren inte sett – att dessa förslag kraftigt skulle försämra villkoren för de assistansanvändare som har de allra största behoven.

 

Kommentarer

Cecilia har lytf fram på ett bra sätt varför godeman måste få arbeta som assistenter.Kontroll av assistansanvändarna är ju verkligen ett sätt att begränsa den enskildes rätt att leva som andra. Tack Cecilia för ditt inlägg.
Fångvakteri eller assistans på brukarens villkor? Varannan söndag är oftast min son hos mig mellan cirka kl 17-21. Då är jag inte assistent utan han åker till mig för att äta söndagmiddag och prata. Jag är god man för honom. Ibland pratar vi om allmänna ting som assistansen, livet i allmänhet och ibland om känsligare saker. Givetvis vill vi då kunna umgås som familj och inte ha ass närvarande. Jag har ingående kunskaper om min sons grundläggande behov och mer och kan hjälpa honom där till 100%. Vilket han också vill eftersom han väljer bort att ha assistenter med sig just då. De assistenter som f n är schemalagda den aktuella tiden skall enligt ensamutredarens förslag inte få lov att ta upp timmarna när de inte är närvarande. Att min son blir hembjuden på middag till någon som kan vara behjälplig med hans behov under några timmar som toilettbesök, av och påklädning av ytterkläder, hjälp med mat och insulin finns det fler än jag som kan av våra gemensamma vänner och släktingar utan att de för den skull är assistenter. Att planera middag fyra veckor i förväg för att passa assistansschemat innebär att man blir tvångsinsatt anhörig eller vän/assistent utan möjlighet att ändra tid för att han skall få hjälp de aktuella timmarna. I mitt fall där jag accepterat att vara mer eller mindre ”schemalagd” i min sons liv på privat tid, kan jag inte vara assistent eftersom jag är god man. Enligt utredarens förslag. Det blir alltså en nackdel för min son och hans assistanstimmar att åka hem till mig på middag och umgås privat! Och för assistenterna blir det en ohållbar och otrygg arbetssituation att inte få betalt för schemalagda timmar. Alternativet är att min son i självändamålssyfte tvingas att ha en eller två assistenter närvarande som är med oss när vi pratar privata ting och jag tvingas ev. laga middag till en person till eller värma matlåda mitt i vår egen middag. Jag har två rum och kök. Min son och jag vistas i kök och vardagsrum. Skall assistenten stå i trappuppgången, sitta i mitt sovrum eller badrum i fyra timmar för att vi skall få vara ostörda? Att få umgås privat där assistenter är stand-by men inte närvarande borde vara en mänsklig rättighet om man inte är straffad och har övervakare vill säga. I det här fallet kan vi inte vara en familj som andra utan måste ha en "fångvaktare" med. Är detta andemeningen med LASS? Då blir assistansen till för assistenterna, assistansbolagen och Försäkringskassan och brukaren blir styrd. "Brukarens behov är styrande"?
Jag förstår vad du menar men redan med nuvarande lagstiftning krävs att assistenten befinner sig på samma plats som brukaren under arbetstid. Även om det förekommer situationer när man inte vill att assistenten ska vara med och exempelvis ber honom eller henne att vänta utanför en stund måste assistenten vara på arbetsplatsen för att insatsen ska räknas som given assistans.

Lägg till ny kommentar

Dela |
Fler nyheter

Fler nyheter

JAG är en ideell riksförening för personer med flera omfattande funktionsnedsättningar, varav en avser den intellektuella förmågan. JAG arbetar för att medlemmarna ska kunna leva sina liv fullt ut, på sina egna villkor, med bästa möjliga personliga assistans. JAGs assistanskooperativ styrs av medlemmarna och drivs utan vinstintresse.
Brukarkooperativet JAG anordnar personlig assistans för drygt 400 personer runt om i Sverige och är arbetsgivare för mer än 3 500 personliga assistenter.